Artiklar

Kan man fatta beslut i ett AB utan styrelsemöte/bolagsstämma?

Svaret är ja. Det kallas att man fattar beslut per capsulam. 

Om alla styrelseledamöter är överens kan styrelsen fatta beslut utan styrelsemöte. Beslutet och att det har fattats utan styrelsemöte (per capsulam) ska antecknas i ett protokoll. Beslutet blir giltigt när alla styrelseledamöter har skrivit under protokollet. Motsvarande gäller om alla aktieägare är överens. Då kan de fatta beslut utan bolagsstämma. Beslutet blir giltigt när samtliga aktieägare har skrivit under protokollet. I aktiebolag med många aktieägare är det därför i praktiken svårt att fatta beslut utan bolagsstämma.

Bolagsverket har tidigare ansett att per capsulam beslut ska undertecknas med datum vid varje underskrift och att det är det senaste datumet som är datum för beslutet. Det har Bolagsverket ändrat.

Vad gäller nu?

Det här gäller numera för beslut per capsulam, det vill säga för beslut utan styrelsemöte/bolagsstämma:

  • Det ska framgå av protokollet att beslutet har tagits per capsulam.
  • Alla styrelseledamöter/aktieägare måste vara överens om sättet att besluta, det vill säga att beslutet sker per capsulam.
  • Alla styrelseledamöter/aktieägare ska skriva under protokollet.
  • Datum när beslutet har skett ska framgå av protokollet.
  • Ordförande, protokollförare och justerare behöver inte väljas.

Vilka friskvårdsaktiviteter är skattefria?

Skatteverket har hittills publicerat en lista över godkända friskvårdsaktiviteter. Listan kommer tas bort vid årsskiftet. Det beror inte på att bestämmelserna har ändrats. Orsaken är i stället att listan ibland har uppfattats som en komplett lista över godkända aktiviteter, vilket den inte är. Friheten är stor för arbetsgivaren att godkänna olika typer av motionsaktiviteter som innehåller inslag av motion, oavsett vad de kallas.

Normalt är kontanta ersättningar och förmåner som en anställd får av sin arbetsgivare skattepliktiga. Det finns dock några undantag. Ett undantag är att arbetsgivaren kan ge ut personalvårdsförmåner. Personalvårdsförmåner är förmåner av mindre värde. Det är fråga om enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande. Exempel kan vara kaffe, te, alkoholfri dryck, frukt, bulle eller enklare smörgås. Personalvårdsförmåner tillhandahålls normalt på arbetsplatsen. Personalvårdsförmån i form av motion eller annan friskvård är andra exempel. Motions-/friskvårdsförmån kan ske genom naturaförmån och genom friskvårdsbidrag.

Det är frivilligt för anställda att utnyttja personalvårdsförmåner.

Motion/friskvård, naturaförmån

När arbetsgivaren bestämmer och direkt betalar aktiviteter för motion/friskvård så är det en naturaförmån. Exempel på sådana förmåner kan vara att personalen har tillgång till ett gym eller får massagebehandlingar. En arbetsgivare som har anställda på olika orter och erbjuder de anställda motionsmöjligheter ska göra detta på alla orterna, men det kan då vara skiftande arrangemang.

Motion/friskvård, friskvårdsbidrag

När arbetsgivaren erbjuder de anställda ett visst belopp som de efter eget val får använda för motions-/friskvårdsaktiviteter så kallas det för friskvårdsbidrag.

Det är arbetsgivaren som ska visa att förutsättningarna för skattefrihet är uppfyllda. Det är arbetsgivaren som bestämmer vilken typ av aktiviteter som han vill godkänna. En anställd kan aldrig kräva att arbetsgivaren ska godkänna en viss aktivitet.

Mindre värde

Uttrycket ”mindre värde” innebär att personalvårdsförmånen inte får kosta för mycket.

Uttrycket mindre värde bedöms för varje slag av personalvårdsförmån för sig. Om en anställd exempelvis erhåller förfriskningar på arbetsplatsen påverkar detta inte bedömningen av en motions-/friskvårdsförmån. Däremot blir bedömningen annorlunda om arbetsgivaren tillhandahåller ett flertal personalvårdsförmåner av liknande karaktär. Om arbetsgivaren exempelvis som naturaförmån erbjuder de anställda tennis, simning och gymnastik ska det sammanlagda värdet av dessa förmåner vara av mindre värde.

Vad gäller friskvårdsbidrag utgör ett belopp om högst 5 000 kr inklusive moms per anställd och år ett mindre värde.

Till skillnad mot vad som gäller friskvårdsbidrag finns det ingen fast beloppsgräns för vad som anses utgöra mindre värde när friskvård utges i form av naturaförmån. Detta eftersom priserna varierar mellan olika orter och eftersom det kan vara svårt att fastställa ett marknadsvärde för motionsanläggningar i anslutning till arbetsplatsen. I stället måste en bedömning göras i varje enskilt fall om värdet för att utnyttja gymanläggningen eller en motsvarande naturaförmån kan anses vara av mindre värde och enklare slag.

En arbetsgivare som tillhandahåller en naturaförmån kan även erbjuda de anställda ett friskvårdsbidrag. När en arbetsgivare erbjuder både naturaförmån och friskvårdsbidrag kan gränsen på 5 000 kr sammantaget komma att överskridas utan att någon beskattning aktualiseras.

Tips

Mot bakgrund av att listan försvinner vid årsskiftet kan det kanske vara klokt att skriva ut den dessförinnan. Den kan trots allt vara till viss hjälp vid bedömningen av om en viss aktivitet kan anses utgöra en personalvårdsförmån eller inte, se t.ex. äventyrsbad som enligt Skatteverket inte är en skattefri förmån. Vid osäkerhet om en viss aktivitet kan anses utgöra en skattefri förmån
eller inte går det förstås att be Skatteverket om en bedömning i det enskilda fallet.

Nuvarande lista över godkända friskvårdsaktiviteter A-Ö >> 

Vad gäller för läkarintyg?

Fram till och med den 30 september gäller de tillfälliga reglerna kring områden inom sjukförsäkringsområdet. Det kommer inte att ske någon förlängning.

Regeringen har nu aviserat att det inte kommer att bli någon förlängning av de åtgärder som var avsedda att minska kostnader och administration kring sjukförsäkringar. Det rör sig om ersättningen för arbetsgivares sjuklönekostnader som i sin tillfälliga förstärkning tas bort. Det innebär inte att arbetsgivare inte får ersättning alls, utan att de mer generösa stöden som infördes under pandemin upphör. Innan pandemin hade arbetsgivare rätt till ersättning för den del som sjuklönekostnaderna överstiger en viss fastställd andel av lönekostnaderna. Det kallas för ersättning för höga sjuklönekostnader och har ett tak på 250 000 kronor för ett år. Dessa 250 000 kronorna är dock utöver det som arbetsgivaren kan ha fått ta del av stödet. Under oktober till december 2021 kan arbetsgivaren därför få upp till 250 000 kr i ersättning enligt ordinarie regler.

Under pandemin fick de anställda möjlig kompensation för karensavdrag likväl som  egenföretagare fick ersättning för karensdagar. Detta sköttes mellan den anställde och Försäkringskassan, så för arbetsgivaren blev hanteringen av sjuklöneperioden inte påverkad. Nu upphör detta, vilket innebär att det inte längre går att få ersättning motsvarande karensavdraget. En annan sak som infördes under pandemin, för att minska belastningen på vården, var uppskjutet krav på läkarintyg till dag 15 i sjuklöneperioden. Nu är vi tillbaka till de förutsättningar som gällde innan pandemin. För att arbetsgivaren ska vara skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan gäller att den anställde styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Värt att notera är att det i lagen står att intyget inte behöver innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av.  Den 30 september är även sista dag för tillfällig ersättning avseende personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Det gäller de som har en anställning eller är egenföretagare alternativt är anhörig till riskgrupp och som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas på jobbet. Däremot kan man få ersättning med tillfällig föräldrapenning när skola eller förskola stänger med anledning av sjukdomen covid-19 till och med utgången av januari 2022.

Grönt avdrag

Installation av grön teknik ger sedan årsskiftet en möjlighet att få skattereduktion. Inför kommande årsskifte är planering viktigt så att begäran om utbetalning kommer i rätt tid.

Solceller, lagring eller laddstolpe till elbilen ingår i begreppet grön teknik. Sedan 1 januari 2021 finns möjlighet till ett grönt avdrag vid installation av grön teknik. Det gröna avdraget går att använda till ett småhus eller en bostadsrätt, men det går även att använda för till exempel laddningsstolpe vid en parkeringsplats. Förutsättningen är parkeringsplatsen används av exempelvis innehavaren av en lägenhet som upplåts med bostadsrätt. Det går även att bygga solcellssystem eller en laddningspunkt på tomtmark till ett småhus

Installationen av grön teknik ger en möjlig skattereduktion för arbetskostnader och det går även att göra avdrag för materialkostnader. Möjligheten omfattar alla som vid beskattningsårets ingång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldiga under någon del av året. För att få avdrag för materialkostnader är  förutsättningen att materialet köps in från företaget som utför installationen. Alternativt att företaget utför installationen med material som köparen själv köpt. Om materialet däremot köps in från någon annan än köparen eller det företag som utför installationen går det alltså inte att få skattereduktion för materialkostnaden.

Förutsättningarna skiljer sig åt mellan solelsinstallationer och för de som görs för energilager och laddpunkter för elbil. Om installationen avser solceller ska det avse ett nätanslutet solcellssystem. För den typen av installation medges en skattereduktion med 15 procent av kostnaden för arbete och material. För de andra två, energilager och laddpunkter för elbil, ges skattereduktion med 50 procent av kostnaden för arbete och material. Detta är belopp inklusive moms. Sedan finns det ett tak för installation av grön teknik på 50.000 kronor i totalt avdrag per person och år. Det Gröna avdraget gäller vid sidan av rut- och rotavdrag. Men det går inte använda båda avdragen till samma projekt. Det är inte möjligt att till exempel få rotavdrag för arbetskostnader för en åtgärd och dessutom skattereduktion för installation av grön teknik för materialkostnader för samma åtgärd.

Det är företaget som utför installationen som hanterar avdraget gentemot Skatteverket enligt det som kallas fakturamodellen. Den innebär att köparen får sin skattereduktion för installation av grön teknik direkt i samband med betalningen för det utförda arbetet, på samma sätt som vid rut-och rutavdrag. Avdraget sker direkt på faktura till köparen som bara betalar endast en viss del av den totala arbets- och materialkostnaden inklusive mervärdesskatt. I underlaget för skattereduktionen för grön teknik får inte utgifter för till exempel resor, utrustning och projektering tas upp. Eftersom dessa kostnader inte ger rätt till skattereduktion är det lämpligt att de särskiljs från kostnaderna för arbete och material. Om företaget som installerar erbjuder ett i förväg uppgjort pris som omfattar samtliga kostnader, totalentreprenad till fast pris, finns en schablonberäkning. Underlaget för beräkning av skattereduktion för installation av grön teknik schablonmässigt kan då beräknas till 97 procent av totalpriset

För att kunna nyttja möjligheten till skattereduktion är kravet att installationerna påbörjas, slutförs och betalas under samma år. Företaget som utför installationen får begära utbetalning för skattereduktion först när arbetet med installation av grön teknik har utförts och betalats. Begäran om skattereduktion ska också ha kommit till Skatteverket senast den 31 januari året efter arbetet utförts. Detta kan resultera i problem vid förskottsbetalning före årsskiftet.

Exempel
Företaget har fått en betalning i förskott för installation av solceller. Betalningen har gjorts under 2021. Då måste företaget ansöka om utbetalning från Skatteverket senast den 31 januari år 2022. För att få skattereduktion  måste arbetet utföras innan den 1 februari. Görs det den 1 februari eller senare innebär att Skatteverket inte kommer att pröva begäran om utbetalning.

Intresset för att installera solceller har varit större än väntat. Det finns därför ett förslag i budgetpropositionen  om att tilldela ytterligare medel till gröna avdrag.

Senior arbetskraft

Allt fler väljer att fortsätta jobba upp i högre ålder. Går man i pension vid 65 år?

Nej, begreppet ”pensionär vid 65” är värt att omvärdera.  I Sverige har medellivslängden ökat med 23 år för både kvinnor och män de senaste hundra åren. Fler väljer att jobba vidare efter att passerat 60 år och även 70 år. LAS-åldern, det vill säga den ålder du har rätt att vara kvar på arbetsmarknaden enligt lagen om anställningsskydd, gäller idag till dess att den anställde är 68 år. År 2023 höjs åldersgränsen i nästa steg till 69 år. Rätten till att fortsätta arbeta upp i ålder är lagstadgad i LAS.  Den anställde har rätt att kvarstå i sin anställning, lagen är tvingande till den anställdes förmån och inte möjlig att avtala bort. En tredjedel av de som arbetar i åldern 65–74 år är företagare. Därutöver är en del kombinatörer, det vill säga de förvärvsarbetar både som anställda och som företagare.

När den anställde har uppnått åldern för rätten att kvarstå i anställning kan arbetsgivaren säga upp arbetstagaren genom ett förenklat uppsägningsförfarande enligt 33 § LAS. Det krävs inte saklig grund vid uppsägning av en arbetstagare som uppnått åldersgränsen. Arbetsgivaren behöver inte i uppsägningsbeskedet ange vad arbetstagaren ska iaktta för det fall denne vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. Arbetsgivaren behöver inte heller i uppsägningsbeskedet ange om arbetstagaren har företrädesrätt eller inte. Arbetsgivaren är inte skyldig att ange grund för uppsägningen vid uppsägning av arbetstagare som uppnått åldersgränsen och arbetstagaren kan inte ogiltigförklara uppsägningen.

Tidigare kan man säga att oavsett när man varit född har 65 år ansetts som pensionsålder. Nu ersätts detta av riktålder. För pension är det den så kallade riktåldern som styr förnär den allmänna pensionen kan tas ut. Riktåldern kommer också att styra när garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, som är delar av grundskyddet, tidigast kan bli aktuella. Tanken är att riktåldern automatiskt ska justeras upp motsvarande ungefär två tredjedelar av medellivslängdsökningen. Olika generationer har olika riktåldrar beroende på vilken medellivslängd just den generationen förväntas ha. Det innebär att dagens 35-åringar kan komma att förvänta sig en riktålder på ungefär 70 år.

Ur ett skattemässigt perspektiv är det fördelaktigt både för arbetstagare och arbetsgivare att förlänga arbetslivet. Arbetstagare över 65 år får dels ett förhöjt grundavdrag så att ingen skatt betalas på inkomster under en viss nivå, dels ett förhöjt jobbskatteavdrag som innebär lägre skatt på arbete än före 65 års ålder. Därtill är skatten på arbete lägre än skatten på pension. För arbetsgivarnas del sjunker kostnaderna då arbetstagaren fyller 65 år. Det beror dels på att arbetsgivaravgiften sjunker för anställda efter de fyllt 65 år, dels på andra villkor för tjänstepension.

Utökat växa-stöd

Sedan 2017 har mindre företag som väljer att anställa för första gången möjlighet att använda växa-stödet. Ett stöd som innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Nu utökas växa-stödet till att inkludera två anställda.

Växa-stödet innebär att enmansföretag som anställer en första person har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, det vill säga den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten. Endast ålderspensionsavgift, 10,21% betalas. Stödet infördes den 1 januari 2017 för enskild näringsidkare och utvidgades den 1 januari 2018 till att omfatta även aktiebolag och handelsbolag. Lagen var ursprungligen tillfällig och gällde till utgången av 2021. Sedan har lagen blivit permanent.

Från den 1 juli utökas omfattningen, om än i detta fall tillfälligt under perioden 1 juli 2021 till 31 december 2022. Det utökade stödet innebär att ett företag kan anställa ytterligare en person med sänkta arbetsgivaravgifter. Antingen att man redan har en person anställd och anställer en till eller att man anställer två personer på en gång.

Oavsett om det är den första eller andra personen som anställs måste företaget förhålla sig till en kvalificeringsperiod. Företaget ska inte ha haft några anställda eller haft högst en anställd som det betalats ut ersättning med arbetsgivaravgifter för, under kvalificeringsperioden. Det finns även ett undantag om den avgiftspliktiga ersättningen har legat under 5 000 kr under kvalificeringsperioden, då är företaget berättigat till stöd.

De företag som redan har en anställd kan använda det utökade stödet för att anställda ytterligare en person under den period den tillfälliga lagen är i kraft. Förutsättningen är att den person som redan är anställd har varit kvar under kvalificeringsperioden. Det går därmed inte att ha anställt två olika personer under kvalificeringsperioden. Det gäller även om den anställde själv säger upp sig och företaget ersätter personen med en annan person på samma tjänst. Det spelar det ingen roll när den personen anställdes eller om den har fått nedsättning enligt de befintliga reglerna.

Efter den 1 juli är det andra förutsättningar. Det blir oväsentligt om den förste anställde väljer att sluta för rätten till nedsättning för en andra anställd. Ett företag som exempelvis har en anställd sedan tidigare och anställer en ny person den 1 juli 2021 kan få fortsatt stöd för den andra anställde även om den först anställda slutar sin anställning till exempel den 13 augusti 2021. Den tillfälliga utökningen av stödet gäller anställningar som omfattar minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka.

Om den anställda varit sjuk, tagit hand om sjukt barn eller liknande och fått ersättning för det från Försäkringskassan räknas även denna tid som arbetad tid. Nedsättningen gäller till den del ersättningen till den nyanställde inte överstiger 25 000 kronor per månad. Om lönen är högre betalas full arbetsgivaravgift, 31,42%, på det som överstiger.

Även företag som bedriver verksamhet utomlands kan få subvention om inte motsvarande lön som skulle ha legat till grund för arbetsgivaravgift i Sverige har betalats ut.

Arbetsplats hemmet

I coronatider har många arbetat hemifrån och det kommer säkerligen se annorlunda ut med arbetsplatsen framöver. Många företag ser över sin kontorsyta och om det ska fattas beslut om arbete hemifrån. Förutsättningarna för beslut ser olika ut om det gäller vid en nyanställning eller under en pågående anställning. När en nyanställning görs kan det regleras i villkoren att den anställde, helt eller delvis, ska ha arbetsplatsen i sitt hem. När det gäller befintlig personal är det beroende på hemarbete ska vara tillfälligt eller permanent.

Om det är en tillfällig hantering kan arbetsgivaren begära att medarbetare, helt eller delvis, ska utföra sitt arbete hemifrån. Pandemin utgör en sådan situation som gör att arbetsgivaren ytterst kan beordra medarbetare att arbete utförs hemifrån. Alternativet är att se över om det går att lösa med ledigheter.

Om en arbetsgivare tar ett permanent beslut om att kontorsytan ska krympas eller helt ska avvecklas kan arbetsgivare erbjuda medarbetarna omplacering till nya tjänster med placering i bostaden (helt eller delvis). Om det inte går att lösa på frivillig basis med en lösning där medarbetarna fördelar sin arbetstid mellan bostaden och kontoret så kan det bli skäl för uppsägning av arbetsbrist. Erbjudanden måste dock vara skäliga.

En utmaning vid hemarbete är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön, även vid arbete hemifrån. Detta kan vara svårt, exempelvis får inte arbetsgivaren kräva att se hemmiljön. Hemmet är en privat sfär som arbetsgivare bara får ta del av om man är överens om det. I hemmiljön kan gränsdragningen i arbetstiden vara svår eller att säkerställa att det inte är en ohälsosam arbetsbelastning.

Var går gränsen mellan momspliktig och privat verksamhet?

Om en verksamhet är momspliktig ska man betala utgående moms. Man har då även rätt till avdrag för ingående moms. Om en verksamhet inte är momspliktig ska man inte betala utgående moms. Man har då inte heller rätt till avdrag för ingående moms.

Skatteverket har den 13 april 2021, uppdaterat sitt tidigare ställningstagande från 2015 om var gränsen går mellan momspliktig och privat verksamhet. Med undantag för tävlingar inom trav- och galoppsport innehåller det nya ställningstagandet endast förtydliganden.

Beskattningsbar person

En förutsättning för att det ska föreligga skattskyldighet till moms är att omsättningen görs av en beskattningsbar person, det vill säga en person som bedriver en ekonomisk verksamhet och fortlöpande tillhandahåller varor eller tjänster kontinuerligt med en viss frekvens.

För verksamheter som gränsar till det privata ska en bedömning göras utifrån samtliga objektiva omständigheter i det enskilda fallet. En person som säljer, hyr ut eller på annat sätt använder sina privata tillgångar, till exempel en båt, en bil eller en häst, är normalt inte en beskattningsbar person. En ekonomisk verksamhet förutsätter att en person vidtar aktiva åtgärder för att fortlöpande få intäkter i form av ersättningar för att sälja varor eller tjänster på ett sätt som skiljer sig från hur en privatperson agerar.

Bevisbördan

Den som vill bli betraktad som en beskattningsbar person ska med objektiva omständigheter kunna visa att det är sannolikt att förutsättningarna är uppfyllda.

Tävlingar inom trav- och galoppsport

Det nya ställningstagandet innebär ändringar i bedömningen av när verksamheter med tävlingar inom trav- och galoppsport uppfyller kraven för att vara en ekonomisk verksamhet. Av det nya ställningstagandet framgår, till skillnad mot tidigare, följande:

Prispengar i samband med trav- eller galopptävlingar är inte ersättningar för utförda tjänster. Att en hästägare får prispengar för att hästen har placerat sig i en tävling ska därför inte vägas in i bedömningen av om verksamheten är en ekonomisk verksamhet.

En så kallad startpeng – det vill säga ett belopp som betalas ut till samtliga hästägare som låter sin häst ställa upp i en tävling – är en omsättning, men om en hästägares verksamhet endast består i att ställa upp i tävlingar mot en sådan startpeng är det inte fråga om en ekonomisk verksamhet.

Länken i rehabkedjan

Vi undviker att ta i hand, har begränsat våra sociala kontakter, spritar och tvättar händerna, undviker folksamlingar och besöker inte restaurang eller gym. Samtidigt som vi försöker vi ha koll på ökning och minskning av sprittspridning av covid-19 sätts förhoppningarna för återgång till det nya normala till att vi får tillräckligt många vaccinerade.

Alla drabbas på olika sätt av pandemin, och bland de som har haft covid är konsekvenserna för en del en långtidssjukskrivning på grund av fysiska men. BRIS (Barnens rätt i samhället), LO, Hjärnfonden och MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) har med olika perspektiv även identifierat en pågående eller annalkande risk för ökad psykisk ohälsa. Och många är oroliga. Enligt Kantar Sifos mätserie är oron fortsatt hög, totalt oroar sig 71 procent för att pandemin ska leda till stor psykisk ohälsa.

Risken för långtidssjukskrivningar är överhängande. Regeringen har tillfälligt utökat möjligheterna att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete från dag 181 om planerad vård eller rehabilitering blir inställd eller skjuts upp på grund av orsaker som beror på coronapandemin. Från den 15 mars gäller nya regler för att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja i sjukförsäkringen, och därigenom större möjligheter för den som är sjukskriven att i första hand återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren. Rehabiliteringskedjan är en del av regelverket som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan.

Rehabiliteringskedjan innebär att Försäkringskassan prövar patientens arbetsförmåga utifrån olika bedömningsgrunder beroende på hur länge denne har varit sjuk. Bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden efter dag 180 i rehabiliteringskedjan är uppskjutet, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare.

De nya reglerna gäller från den 15 mars och för sjukpenning som rör perioden 21 december 2020 – 14 mars 2021 gäller fortfarande de äldre bestämmelserna, det vill säga en prövning ska göras mot andra förvärvsarbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden vid dag 180.

I vårbudgeten som presenterades den 15 april föreslås att ”De tillfälliga bestämmelserna om att försäkrade kan undantas från bedömning av arbetsförmågan mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård eller rehabilitering bör mot denna bakgrund förlängas till att gälla t.o.m. den 31 december 2021.”

Svensk virtuell valuta

Fintech, digitaliseringen av finansiella tjänster, är det som revolutionerar betalningssystemet i grunden, med snabbare transaktioner och nya betalsätt.

Nya betalningssystem med appar som Swish, Klarna, iZettle, Trustly, och digitala valutor som bitcoin gör att bankerna och centralbankerna måste se över sina modeller för att värna effektivitet i betalsystemen. I inget annat land i världen går kontantanvändningen ner så snabbt som i Sverige enligt Riksbanken; mängden kontanter i omlopp i Sverige har minskat med 40 procent sedan 2009, kontantbetalning i affärer har gått ner från 39 procent 2010 till cirka 9 procent 2020.

I dag ser Riksbanken till att ha likviditet i systemet med framställandet av mynt och sedlar som en grundbult, där kontanterna är en fordran på Riksbanken. Fast det är en modell som nu utsätts för press. När de nya mynten och sedlarna nu ersätter de gamla i omlopp så har Riksbanken börjat se över alternativ såsom e-krona.

Riksbanken håller på att utreda om en e-krona baserad på blockkedjeteknik (på engelska blockchain) ska införas i Sverige, det vill säga en virtuell valuta. Blir e-kronan verklighet skulle det vara en elektronisk peng som garanteras av Riksbanken. Staten kommer alltid garantera att en e-krona är värd just en krona och det skapar trygghet.

E-kronan i en teknisk lösning på en värdeenhet som Riksbanken testar och är utformad som en så kallad token. En token innebär en unikt identifierbar digital värdeenhet med egenskapen att den kan bära värdet av kronor. När man handlar är det som vilka pengar som helst; e-kronorna framstår som dagens digitala pengar där man ser saldot av sitt innehav av e-kronor och inte en eller flera unika digitala värdeenheter. Svenska kronor kan utformas på olika sätt. Kronan kan utgöras av de sedlar och mynt som idag finns, men kan också vara i elektronisk form.

Svenskarna betalar allt oftare med kort eller Swish i stället för med kontanter. Den utvecklingen har förstärkts under coronapandemin. Samtidigt ökar motståndet mot det kontantfria samhället.