Customize Consent Preferences

We use cookies to help you navigate efficiently and perform certain functions. You will find detailed information about all cookies under each consent category below.

The cookies that are categorized as "Necessary" are stored on your browser as they are essential for enabling the basic functionalities of the site. ... 

Always Active

Necessary cookies are required to enable the basic features of this site, such as providing secure log-in or adjusting your consent preferences. These cookies do not store any personally identifiable data.

No cookies to display.

Functional cookies help perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collecting feedback, and other third-party features.

No cookies to display.

Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics such as the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.

No cookies to display.

Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.

No cookies to display.

Advertisement cookies are used to provide visitors with customized advertisements based on the pages you visited previously and to analyze the effectiveness of the ad campaigns.

No cookies to display.

Ersättning till uppsagd lokalhyresgäst

Vid lokalhyra gäller inte samma besittningsskydd som vid bostadshyra. En lokalhyresgästen har till exempel inte rätt till förlängning av hyresavtalet. Vid en obefogad uppsägning ska i stället hyresgästen ersättas för den förlust som uppkommer genom uppsägningen.

Bakgrund

Anna hyrde en lokal i en fastighet som kommunen köpte 2014. Med anledning av att fastigheten skulle rivas sade kommunen upp hyresavtalet. Anna godtog inte uppsägningen. Eftersom hon tvingats lägga ner sin rörelse när hon blev utan lokal ansåg Anna att kommunen var skyldig att ersätta henne för rörelsens värde. Hon väckte därför talan vid tingsrätten och yrkade att kommunen skulle betala 302 000 kr samt viss ränta. Det begärda beloppet hade räknats fram enligt avkastningsvärdemetoden med utgångspunkt i ett genomsnitt av rörelsens deklarerade resultat de senaste tre åren.

Kommunen medgav att betala 66 000 kr som motsvarade en årshyra, vilket är minimiersättningen enligt hyreslagen, 12 kap. 58 b jordabalken.

Högsta domstolen

Högsta domstolen, HD, som kom att pröva frågan om hur rörelseskada ska beräknas enligt avkastningsvärdemetoden, framhöll att det är en metod som används för att få fram ett rimligt pris vid till exempel köp eller försäljning av en rörelse. Metoden ger ett mått på rörelsens förmåga att i framtiden ge ekonomisk avkastning

I en rörelse som drivs som enskild firma är ägaren inte anställd. Rörelsens resultat belastas därför inte av någon lönekostnad för företagarens eget arbete. Det gör att det uppkommer en skillnad mellan å ena sidan en verksamhet där enbart ägaren arbetar och å andra sidan en verksamhet som drivs med anställda.

HD nämner i sin dom flera alternativa metoder som kan användas för att beräkna värdet på en rörelse. Det står hyresgästen fritt, förklarade HD, att välja värderingsmetod samt kräva ersättning för andra skador som uppkommit med anledning av en uppsägning som drabbat hyresgästen. Men när hyresgästen stödjer sitt krav på en viss metod binder det domstolen att pröva beräkningen enligt den valda metoden.

Med hänvisning till lagens förarbeten och den juridiska litteraturen slog HD fast att vid värdering av en rörelse enligt avkastningsvärdemetoden ska värdet av ägarens egen arbetsinsats belasta resultatet. Det innebar att rörelsen i detta fall saknade värde utöver lagens minimiersättning. HD kom därmed fram till att Anna endast hade rätt till ersättning motsvarande en årshyra.

Högsta domstolens dom 2019-09-05, mål nr T 5803-18



Srf konsulterna tipsar: Ny e-tjänst för digital deklaration av INK 1,2 och 4

Nu blir det enklare att deklarera digitalt. Skatteverket har lanserat en ny e-tjänst för inkomstdeklaration 1, 2 och 4 – med möjlighet att lämna bilagor eller övriga upplysningar. I den …

Sänkt bolagsskatt – och andra skatteförslag inför höstbudgeten

Redan nu har Finansdepartement remitterat en rad skatteförslag som kan komma att ingå i höstbudgeten. Här är en sammanfattning av de förslag som har remitterats i maj och som är viktiga …

Nya 3:12- regler – ett steg närmare lagstiftning

Nu har regeringen publicerat sin lagrådsremiss med det slutliga förslaget på förändringar när det gäller beskattning av kvalificerade andelar i fåmansföretag. Till stor del motsvarar de …

”Lönekartläggning är inte ett hinder – det är en konkurrensfördel”

Från juni 2026 måste fler svenska företag följa EU:s nya direktiv om löneöppenhet. Men vad innebär det i praktiken – och hur kan mindre företag vända kravet till en strategisk styrka? …

Att tänka på när du planerar anställdas semester

Snart är det dags att planera sommarens semester. Här är några viktiga regler du behöver ha koll på som arbetsgivare. Tvingande och flexibla regler  Semesterlagen innehåller både …

Ekobrottsmyndigheten: Redovisningskonsulten kan göra skillnad

Ekonomisk brottslighet är ett växande samhällsproblem – men också något vi tillsammans kan motverka. Hos Ekobrottsmyndigheten står det brottsförebyggande arbetet i fokus, och …

Ska du anställa en ungdom i sommar? Här är tre tips!

Det finns många saker du som arbetsgivare ska tänka på om du ska anställa en ungdom i sommar. Det är en förmån att få bidra till en persons första anställning – men det är viktigt …

Undvik kvarskatt nästa år

Nu är det möjligt att se deklarationen för beskattningsåret 2024 digitalt. Får du pengar tillbaka eller måste du betala kvarskatt? Vad kan du göra för att inte få kvarskatt att betala …

Långtidssjuk – vad du som arbetsgivare måste göra

När en av dina anställda har varit sjukskriven i 30 dagar – och sjukskrivningen förväntas pågå i minst 60 dagar – har du som arbetsgivare ett ansvar att vidta arbetsplatsinriktade …

Momspaketet antaget i EU – vad händer nu?

Den 11 mars antog EU formellt ViDA – ett omfattande reformpaket som ska digitalisera momshanteringen i Europa och som vi skrivit om tidigare. Nu börjar den svenska resan mot implementering, …